I: Dålig dag
Allt var bara fel och överjobbigt.
Jag vill be om ursäkt.
Förlåt Inv. twin II
Förlåt för det jag sa om dig och Sambo. Jag tycker om er ändå. Ni är inte slemmiga.
Förlåt för att jag snäste varje gång du sa något.
Förlåt för att jag inte lyssnade på det som du ville prata om.
Förlåt för att jag låtsades som att det du sa inte var viktigt.
Förlåt för att jag inte har lika bra karaktär som du.
Ja förlåt förfaan då för att du är såååååå mycket bättre.
Nä duu blir ju aldrig sur å irriterd.
Vem som helst kan väl ha en dålig dag?!?!?!
Citronvaginatant
Jävla idiot.
Onormal är du också.
Jag ska ge dig en torr jävla lerkruka med torr dammig sand i.
Och så ska jag gömma ALLA dina krämer.
HA!
Där fick du!
Oj,
Jag kom visst bort från ämnet.
Förlåt.
Du är ingen citronvaginatant
Förlåt för att jag sa att du var en idiot och onormal
Förlåt, jag tar tillbaka krukan
Vill du ha lite handkräm av mig?
puss!
//I
II: Onormal??
Jag har ju tidigare skrivit om min kräm fetischism.
Detta har lite och göra med att jag har problem med att vara torr. Ja alltså jag vet att ingen vill gå runt å känna sig som fnöske, men jag mår verkligen dåligt om jag har tex torra händer.
Sen är det en annan grej med det här också, jag har funderat på om det har med min torrhetsskräck att göra?!
Jag har svårt att ta på oblanka ytor, som ett exempel att ta på oglaserade lerkrukor.
Alltså det är ju inte så att jag lider av det så där, å sitter inne en hel dag å skakar i ett mörkt rum för att jag har tagit i en lerkruka. Jag kan ju ta i dom men då vill jag genast smörja in händerna sen för det känns som dom är helt torra. Känslan är ungefär som när man drar naglarna mot en griffeltavla. Det är skit obehagligt.
Är det fler som känner så här eller är jag jätte onormal å borde söka hjälp???
Idag fick vi nya pennor på jobbet, stiftpennor!!! Jag avskyr stiftpennor, det är samma sak där.
Det kan bli ett sånt obehagligt gnissel när man skriver med dom så genast vill man ju bara smörja in händerna. Alltså jag kan rysa i flera minuter efter en sån grej.
Jag är nog störd!!
Vet inte varför just detta inlägg men jag kände väl att jag ville dela med mig av min avvikelse.
Kanske kan någon känna igen sig å veta att Ni är inte ensamma, vi är fler.
//II
I: Kroppsarbete
Vi har beslutat att eftersom vi är så värdelösa när det kommer till trädgårdsarbete, ska vi göra oss av med en stor rabatt som vi har irriterat oss på sedan vi flyttade in för åtta år sedan.
Vi har liksom ingen koll på vad som är blommor och vad som är ogräs. Vi rensar lite på måfå. En del år. Lite. Med andra ord är det kaos och anarki där ute. När man går förbi är man lite rädd att vildvuxigheten ska överfalla en och att man rätt var det är ligger där platt på rygg med ett gäng ilskna stockrosor över sig som har fått nog av att maskrosorna och röllekan tar över deras revir.
Jag gillar alltså inte denna ca 12 kvadratmeterstora del av vår trägård så när vi i lördags var ute i det fina vädret beslutade jag mig för att starta arbetet med att börja gräva undan växter, jord, rötter och sniglar för att kunna lägga plattor istället.
Enligt uppgift behöver man gräva ca 15 cm ner för att sedan kunna börja med underbelägningen. 15 cm är ju ingenting!
Jag satte igång med denna uppgift. Det var tungt och hårt att gräva. Spaden sved och brände i mina händer men jag fortsatte ändå.
Jag grävde och grävde tills jag tyckte att nu har jag gjort min del av detta. Jag tycker det är tråkigt att gräva. Make I får faktiskt också hjälpa till lite nu. Jag har ju börjat och om vi ska dela så får han faktiskt avsluta.
Men jag är stolt över mig själv. Stolt över min lilla grunda grop mitt i rabatten efter de två spadtag jag tog.
Make I suckar trött.
Han är van.
//I
I: Kalasfint
Eftersom jag är rätt lat och avskyr att städa gör jag det så sällan som möjligt. Det är ju tur för mig och barnen att make I är peda..... NEJ, nu ljuger jag ju. Han är lika illa som jag.
Vi har däremot två helt olika uppfattningar om vad "städa" innebär.
Jag tycker att det innebär att man rensar, plockar undan allting och lägger det på dess rätta plats, våttorkar alla ytor, dammsuger samt torkar golv.
Make I tycker att det går UTMÄRKT att damsuga runt det som ligger och står på golvet, fösa ihop alla papper, räkningar, tidningar och reklam i en och samma hög och lägga på något bra ställe för att vi ska sortera det SEN. När vi får TID.
Behöver jag säga att vi aldrig får det?
Hur som helst måste jag erkänna att hans sätt är bättre. Jag orkar aldrig göra på mitt sätt.
Nåja, idag har vi städat.
På mitt sätt.
Nästan.
Gäster kom. Gäster åt. Gäster pratade. Gäster gick.
Det hela var över på tre timmar. Och jag inser att DET ÄR JU VÄRRE NU ÄN INNAN!! Sex vuxna och fyra barn mellan 2 och 9 år har lyckats!
Tårta och kakbitar samsas på vardagsrumsgolvet tillsammans med en obestämd vit fläck. Glasbordet ser ut att vara gjort av frostat glas i stället för klarglas. Det ser ut som ett bombnedslag i köket. Någon slags aggression verkar ha tagits ut på presentpappret som nu är rivet i små irriterande bitar över halva huset.
Är det meningen att vi ska börja om från början igen?
Ibland skulle jag vilja vara gift med min motsats. Vi är för lika tror jag.
Vi har visst båda glömt tänka på mat för kvällen? En snabb koll i frysen bekräftar misstanken. Tomt.
Efter en räd i skåpen tar make I beslutet.
Pulversoppa och stekta bitar av varmkorv.
Rester av halvfabrikat.
WO-fucking-HO!
//I
II: Utsedd till inköpare på systemet
Igår skulle min sambo gå på systemet och handla in lite dricka inför helgen.
Jag vet inte, men jag tror att vi är ganska många som trots att man är långt över laglig ålder för att få handla på systemet, ändå känner sig lite skyldiga när vi väl står där!? Ja menar va kan hända? Det värsta dom kunde säga är nej det där är inte du på ID kortet, å vad är det som är så hemskt med det? Man borde ju isåfall se det som en komplimang? Men men, iaf min sambo är EXTREM när vi går på systemet. Han blir helt fumlig, tappar saker börjar svettas lite, och igår var inget undantag.
Han stod nu i kön å väntade på det stora ögonbllicket, skulle han behöva visa sin legitimation?
Bakom honom i kön står det en tjej som plötsligt utbrister nåt i typ med, ÖÖHHH!! Var på min sambo vänder sig snabbt om å frågar lite kaxigt.
- Ja var det nåt?
Och tjejen svarar snällt, nej det var inget.
Efter en liten stund kommer det flera ljud. ÖÖHH, UUHHH.
Då fattar han, shit!!! Hon har ju torettes.
Det här hade ju alla andra runt honom redan fattat å undrat vad är min sambo för en otrevlig typ.
När han väl kommer fram till kassan så tittar kassörskan lite extra granskande å lite argt på honom å frågar.
- Kan jag få se legitimation?
Min sambo är nu inte bara svettig å darrig utan också ganska röd i ansiktet med tanke på att han faktiskt även gjort bort den här stackars tjejen, som faktiskt har en sjukdom å inte kan råför sina uttryck.
Han tar fram legitimationen å flippar iväg den, Oj ursäkta, vänta lite. Plockar upp det ger de till kassörskan. Han får ju såklart handla eftersom på legititmationen visar det ju att han faktiskt fyller 30 om bara några veckor.
Packar snabbt ihop det han köpt å skyndar därifrån.
Och den här händelsen har nu utmynnat i att han nu aldrig mer tänker handla på systemet, utan han har givit mig denna uppgift hädanefter.
Trevlig helg!
// II
II: Rekommendation 2 Försöka inte larma av om du har glömt din kod
Förra veckan råkade jag sätta på larmet på jobbet, och jag rekommenderar det INTE, man får jäkligt ont i öronen.
Fy tusan säger jag bara, för att vara en misslyckad inbrottstjuv, använder dom öronproppar kanske??
Jag brukar inte behöva larma av så ofta då det oftast har hunnit kommit någon annan som gjort det åt mig. Men just denna vecka var typ alla borta.
När jag kom upp ur garaget så fick jag någon slags konstig tvångstanke som sa, men gud tänk om jag har glömt koden för att larma av? Å vips va hände, jo hjärnan låste sig å inte en jäkla siffra kom upp. Fan va trött jag blir på mig själv, var jag tvungen å tänka så där?!
Jag tänkte å tänkte å tillslut trodde jag att jag kommit på det. Ett kort tag tänkte jag att jag skulle vänta tills min kollega kom, men jag hade ju ingen aning när han tänktes dyka upp så jag låste upp, slog in koden. INGET HÄNDE, det bara fortsatte att räkna ner.
Pulsen började slå, va tusan gör jag nu?? Om jag låser igen så kanske det slutar. Eee hur dum får man bli?? Men jag gjorde det iaf. Stod där å väntade som ett fån tills pipen gick allt snabbare å tillslut kom tjutet från helvetet!!!
Jag låste upp igen, skakig å med en ännu mera låst hjärna.
När jag kom in så trodde jag trumhinnorna skulle vibrera sönder.
Jag virrade omkring som en yr höna å försökte leta reda på något nummer till larmcentralen, men näe, inte det. Nu började tankarna komma att snart kommer polisen med dragna vapen!!! AAAA!!! PANIK!!!!!
Jag måste hitta nummer till någon av mina kollegor, när jag stod där å rotade bland mina papper så plötsligt tystnade allt. Jaha, nu sprängdes trumhinnorna å jag blev döv. KUL!!!!
Men som tur var va det inte så, de va bara min kollega som kom å stängde av larmet, tack gode gud!!
Tillslut löste sig allt å vi ringde upp larmcentralen å uppgav den kod som återställer allt.
För det första: Försök inte larma av om du är det minsta osäker på din kod.
För det andra: Ta reda på var du ska ringa om du nu skulle vara lika dum som mig å sätta igång larmet.
Over and out
// II
I: Mitt andranamn är KONTROLL
- I WISH!!
Idag när jag kom hem var jag lite hög på solsken och bestämde mig för att ta itu med tvätten från resan, som annars gärna hade kunnat ligga en vecka. Efter sortering satte jag igång en tvätt och kände mig duktig. Jag gick ut till två barn och en man som var ute. Barnen cyklade omkring och alla var nöjda och glada. När jag gick in märkte jag att en av mina ringar var borta. hm.... märkligt. Jomen JUST det, jag tog ju av mig ringen när jag smörjde in mina händer på jobbet. Och jag glömde ju den där!!! JUUUUST DET! Jaja, men det är ju ingen fara på taket tänkte jag och gick vidare med min kväll. När tvätten är klar var det första som jag såg när jag öppnade luckan ... just det, MIN RING!
Den hade alltså åkt av när jag stoppade in tvätten i maskinen. Utan av att jag märkte det?
Ja okej, sånt händer. Men det märkliga i detta är att på byrån stod min handkräm. Jag har alltså inte ens smörjt in händerna på jobbet. Hm... Jag hittade alltså på denna förvirrade förklaring på en millesekund för mig själv och jag trodde på det?! Herregud jag har ju ingen koll!
Symtom på Alzheimers:
minnesförlust
förvirring
dålig koncentrationsförmåga
kan även omfatta: desorientering
kommunikationsproblem
bristande motivation
personlighetsförändringar.
Kan man få Alzheimers vid 32?!
//I
II: Jaha.. det är väl dags för Inverted Twin II att göra ett lite inlägg här också
Jag tänkte lägga upp lite rekommendationer.
Rekommendation 1: Titta noga vad du smörjer in dig med.
Så här va det.
Jag (Inverted Twin II) hade köpt vad jag trodde var en ny bodylotion, kanske ska lägga till att jag ÄLSKAR krämer, lite av en fetischist.
Efter min vanliga morgondusch skulle jag smörja in mig med min nya härliga Oliv bodylotion, har ju hört att Oliv ska va väldigt bra för huden.
När jag tryckte ut en strimma över armen så va den lite vattnig, den liksom skar sig & när jag sen skulle smörja in mig så va det sjukt svårt, den ville liksom inte in i huden, men fast besluten om att den skulle in så tog jag i lite extra å efter ett tag, helt slut, ja då hade den allt sugits upp.
Tänkte att den kanske va gammal eller nåt, men utan att ta en titt närmare så drog jag på mig kläderna å åkte iväg till jobbet.
Efter några timmars arbetande så kände jag att det sved väldigt på huden å när jag kollade på armarna så va jag ju helt röd, MEN GUD va är det här, har jag fått spetälsk???? Gick igenom allt jag ätit å undrade vad det kunde vara.
Inverted Twin I tog sig också en titt å såg förundrad å lite äcklad ut, det smittar väl inte?? Va det första hon sa.
Väl hemma tog jag en allergitablett å hoppades på bättring nästa dag.
Men när jag vaknade upp var det ännu värre, det hade spridit sig till flera delar av kroppen & när jag ställde mig i duschen så brände å sved det, kändes som jag skulle legat 10 timmar i solen utan solskyddsfaktor.
Ringde sjukvårdsupplysningen å berättade om mina utslag, hon frågade om jag hade svårt att andas, men näe andningen va normal, så någon ambulans behöver jag inte ringa efter, men hon tyckte ändå att jag skulle ta mig till närakuten om det inte blev bättre nästa dag.
Nästa dag var det faktiskt bättre så jag struntade i läkaren. Ska nämnas att jag nu i två dagar INTE använt mina nya bodylotion. Hade en gammal som jag ville göra slut på först innan jag gick över till min nya.
Några dagar gick å min gamla bodylotion va slut så det var dags att börja använda min nya.
Samma sak denna gång, vattning å VÄLDIGT svår att få in huden, men även denna gång la jag inte ner nån tid i att ta en extra titt på flaskan.
Dagen gick å framåt eftermiddagen va svidet tillbaka å nu hade jag även börjat fjälla. Jag är ju inte bara en kräm fetischist utan också lite av en hypokondriker, så lite orolig blev man ju.
Men jag sa till min sambo att utslagen va tillbaka igen, vad fan kan det va??
Så kom jag på det. Det måste ju bara va min nya bodylotion.
- Kom å titta i badrummet när jag smörjer in armen va konstig den är å svår å få in i huden. Snällt följde han med in i badrummet å tittade på mig när jag smörjde in ett parti, kolla va konstigt, den måste ju va gammal sa jag!?
Han tittade på flaskan ett tag å sa, men du! Skojar du nu?
Näe vaddå?
Jag trodde han skulle göra sig å rolig å säga, den här gick ju ut för 100 år sen..
Men istället säger han, det här är ju inte bodylotion, det är ju bodySHOWER!!!!!!
Så nu vill jag bara säga till er där ute som smörjer in er, använd INTE bodyshower, det torkar ut huden & ger den INTE fukt. Men framförallt läs på flaskan innan ni använder det.
I: Underbara barn!!
Jag har nu lagt en styck son och en styck dotter och läst "Klockan är sju" samt "Lilla Hiawata och den stora fisken".
En styck son sover så där handlöst tryggt som bara barn kan och en styck dotter ligger nöjd och småtrallar "segla, segla, segla" (???) för sig själv med sin underbart vackra två års röst.
LYLLOS MIG som har fått dessa UNDERBART GOSIGA HÄRLIGA BARN!!
//I
I: Liten flicka bortskänkes
Idag har jag varit hemma hos min sjuka dotter.
Dagen har varvats med att ha henne hängandes runt halsen som en påse potatis, med att ha henne skrikande och gråtande hängt mig i benen för att komma upp i famnen. Nu på kvällen har det övergått till att hon kastar saker på mig och kallar mig för dumma mamma. UNDERBART.
- Vill du ha lite vatten?
- Dumma mamma.
- SÅ säger man inte!!
- UUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
- Är du lessen?
- Dumma mamma.
- VAD sa du????!!
- AAAAAAAAAAAAARRRRRRRRRRGGGGGGGGGGGGHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
- Behöver du gå och kissa?
- Dumma mamma.
- Nu RÄCKER det!!!
- VVVRRRRRRRRÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅLLLLLLLLLLLLLLLLL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
- Varför skriker du?
- Dumma mamma.
- *%&/(%¤)#(/* UNGE!!!
- UUUÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag älskar mitt liv. Nån som har lust att ta över?
Bortskänkes: Odjur
Rekommenderad förberedelse:
Plocka bort ömtåliga föremål
Hantering av offentliga vredesutbrott
Varna grannar
Allmän krishantering
Lejontämjning
Hörselskydd
Gladpack
Första hjälpen-kurs
//I
I: Semesteräventyr
Jag måste säga att jag har haft det oförskämt bra, jag har gjort allt som bör göras på en liknande resa: jag har bränt min rygg till blåsor, jag har ätit mat mer liknande roadkill än någonting annat, jag har blivit blivit bortrövad av inhemsk man.
Denna intressanta händelse startade med att jag gick ut för att snorkla själv. BIG mistake, HUGE!
Jag låg i godan ro och guppade omkring och tittade på fiskar när en man tog tag i mig och drog mig ut till havs! Att han var en aning (hm..) bättre på att simma än jag märktes rätt fort. Att han dessutom hade simfötter och inte jag, gjorde ju inte saken bättre för mig heller... Han försökte sedan få mig att sitta i hans knä ute på revet och passade på att ta lite. Jag kom undan med skrapsår på benen och skärsår under fötterna från de vassa korallerna när jag kämpade mig loss.
När jag kom tillbaka till stranden och berättade om mitt äventyr var sonens kommentar: Mamma, blev han kääär i dej? Ja, det måste ju vara så kärlek vid första ögonkastet är????
Vår manlige medresenär frågade om det kanske var självaste Poseidon med sin tre-udd som hade försökt få mig med, men tyvärr hade han ingen likhet med någon grekisk gud. Då hade det ju bara varit trevligt?!
Resten av veckan var jag noga med att ha med mig manlig medresenär eller make med mig ut på snorkling. Tack och lov hade jag ju vaccinerat mig med Twinrix!!! hehe
Allt som allt var det en fantastisk resa och nu är jag tillbaka igen i Sverige, allt är tillbaka till det vanliga. Mitt svedda skinn flagnar och är snart ett minne blott tillsammans med känslan av 35gradig värme och smaken av all-inclusive vinet.
//I
Välkommen till vår nya blogg!
Bättre sent än aldrig sägs det och det måste man väl säga gäller för Inverted Twin I och II (vi) när det gäller att blogga. Vi kom på att det kunde kanske vara kul NU! Typ två år för sent enl II's pojkvän.
Sen var det ju inte helt lätt att registrera detta heller... Eh varför är det en invalidosymbol efter ett fält?!
Inverted Twin II: Äre om man e blind ällä???????
Inverted Twin I: Är man blind ser man ju ändå inte symbolen?! Och varför i helvete starta en blogg här om man är blind?????? Finns säkert bra talbloggar nånstans?
